Det krävs mod

Det krävs modHur känns det när man går utanför trygghetszonen? Tunnelseendet aktiveras. En obehagskänsla stegras.

Andrenalinet rinner till. Det pirrar i hela kroppen. Jag blir stirrig i blicken. Andningen blir ytligare. Ett ynka ljud känns som någon står och spelar en trombon i örat med full kraft. Dofter intensifieras. Ljusstrålar blir som salvor av skott som avlossas mot mig.

Men jag är fullkomligt med i livet. I varje sekund är jag levande.

Instinktivt vill jag komma bort ifrån det som ger mig olust känslor. Men med mitt sunda förnuft vet jag, som en älskande förälder till mig själv, att stå kvar i allt som händer inom mig är enda sättet att växa och komma vidare framåt.

Om jag vill bli mer av den jag är, så måste jag våga. Fastän, jag känner mig livrädd, tankarna snurrar och hjärtat hamrar så det nästan gör ont på insidan av bröstkorgen.

En djävul på ena axeln, en ängel på den andra.

Ibland är det svårt att veta skillnaden mellan vad som är obehag som finns där för att varna för en verklig fara eller när det handlar om att känslan uppstår för att vi är ovana med något.

Allt beror på var man kommer ifrån, antar jag? Men hur vet man egentligen om man är på väg att ge sig in i en farozon eller tillväxtzon?

Det som har fungerat allra bäst för mig är att fråga någon som känner mig väl om råd. Men om Heb je ook zin om daar te gaan spelen? Breng deze stad dan eens een bezoekje en ga dan speciaal een avond naar het casino de-beste-online-casinos.info zodat je kunt kijken wat de mogelijkheden hier zijn. ingen finns tillgänglig så är det enda jag har att gå på mitt samvete. Vad säger det till mig?

Sedan en månad tillbaka befinner mig i Egypten. Livet är annorlunda här mot än i Sverige på många sätt. Jag hittar ingenstans och har inte särskilt mycket kontroll.

Bara att ta sig från punkt a till b är ett projekt, som kan innebära ett äventyr. Det gör att energi går åt till det jag annars inte räknar bort det på. När jag inte är i min fulla kraft, har jag lärt mig av erfarenhet att jag inte är bra på att säga ifrån eller sätta tydliga gränser, då kan det vara bättre för mig att återhämta mig i en trygg miljö tills den har kommit åter.

Förr kunde jag inbilla mig att det här handlade om flykt. Men det är tvärtom. Det är självkärlek och omtanke när jag är medveten om mina begränsningar.

 

Sharing is caring:

Elisa Grusell

Upptäcktsresande empat med en passionerad konstnärssjäl och brinnande intresse för andlighet, andra kulturer och mänskliga rättigheter. Grundare till Swedish Down Town Consulting & Productions och MenaTidningen.se samt tidigare ordförande för svenska föreningen för andningspedagoger och delägare av filmbolag. Har skrivit flera filmmanus och producerat dokumentärfilm; utvecklat lärande spel samt lett projekt för utsatta ungdomar och internationella seminarier inom personlig utveckling.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial