Gör något eller sluta klaga

Gör något eller sluta klagaNyligen hade jag en diskussion med en kristen man från Sudan som blev tvungen att fly från sitt hemland för 12 år sedan. Konflikten mellan muslimer och kristna i landet är fortfarande mycket svår. Han har nu inte träffat någon i sin familj sedan dess.

När jag märkte att han såg på Europa genom rosafärgade linser, sa jag upprört till honom:

”I Sverige har vi ingen demokrati heller, längre!”. Han såg förvånat på mig och förstod inte alls vad jag menade, vilket fick mig att skämmas lite och stanna upp och fråga mig själv vad jag höll på med.

För att om man uttrycker sin politiska åsikt i Södra Sudan är risken överhängande att man en kort stund efter hör en knackning på dörren av regimens utsända.

Men vad händer med mig i Sverige om jag gör samma sak, egentligen? Varken jag eller någon jag känner blir arresterade. Ingen blir torterad. Ingen blir dödad. Fast, är det verkligen korrekt? Både Olof Palme och Anna Lindh blev ju det och att Reinfeldt inte hunnit bli det än är förmodligen bara ett rent mirakel.

Att göra något åt situationen eller sluta klaga.

Att göra något åt det hela och sluta älta.

För de har det värre i Afrika. De har de värre i Afghanistan. De har de värre i Burma.

Att göra något åt det man kan, för att det ska bli bättre. Ja, kanske är det så?

Kanske är det just så min vän har tänkt. Han klagar aldrig. Han är tvärtom omtyckt av alla jag mött som känner honom. Han är hårt arbetande, snäll, omtänksam, ärlig och pålitlig. Och Egyptierna behandlar honom som skräp för att han är utlänning och flykting medan jag som är svensk behandlas som en drottning.

Men vem vet?

Vem är jag att bedöma någon annans beteende eller lidande? Marie Antoinette hade det ju också svårt. På sitt sätt.

Allt är relativt.

Och alla de som tror att de sjuka i Sverige bara luras för att kunna åka på långsemester kanske man inte heller ska döma så hårt? För det är nog bara så att de inte heller har fått tillräckligt med information om hur verkligheten egentligen ser ut, precis som det var för en del av medlemmarna i det franska hovet.

Men som man brukar säga: ”Tänk på dem i Afrika som har det värre!”

Ja, det ligger någonting i det och ändå inte. Men om du inte någonsin åker till Afrika kommer du heller aldrig att förstå vad jag menar.

 

 

Sharing is caring:

Elisa Grusell

Upptäcktsresande empat med en passionerad konstnärssjäl och brinnande intresse för andlighet, andra kulturer och mänskliga rättigheter. Grundare till Swedish Down Town Consulting & Productions och MenaTidningen.se samt tidigare ordförande för svenska föreningen för andningspedagoger och delägare av filmbolag. Har skrivit flera filmmanus och producerat dokumentärfilm; utvecklat lärande spel samt lett projekt för utsatta ungdomar och internationella seminarier inom personlig utveckling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial