Inre värdighet utan förutsättningar

Av Pia Hänninen

Hade jag redan som liten fått alla mina behov och sinnen tillgodosedda, hade mitt liv varit ett helt smörgåsbord av inre rikedom redan från början tills idag. Jag hade haft styrkan att säga nej till allt våld och allt utnyttjande av min kropp.

Idag är jag tacksam över min historia, för utan den hade jag varit någon annan…

I 39 år levde jag i inre stress, oro, trötthet, dålig mat med mycket kolhydrater, socker och salt. Blev sjukskriven för utmattningssyndrom både när jag var 35 och 37 år. Alla minnen suddades ut, kroppen var orkeslös och jag orkade inte längre dra i alla trådar och svara upp till kraven som jag och andra ställde på mig. Jag fick för en gång skull tid till att tänka på mig själv. Inom mig hade jag kravet att komma tillbaka till arbetet och att söka hjälp för mina barn.

Mönstren i mitt liv hade följt mig från barndomen in i vuxenvärlden, trots att jag som 19 åring fick hjälp av Ersta vändpunkt. Det är ett Minnesotaprogram för vuxna barn till alkoholister och dysfunktionella familjer. Jag fick mer inblick i hur det kunde se ut i en missbruksfamilj, verktygen att hantera det och lyssnade på andras berättelser, jag var inte ensam. Det var inte mitt fel att min mamma är alkoholist, hon är ansvarig för sitt eget liv. Det var en lättnad i mitt inre.

Efter Ersta vändpunkt träffade jag mina barns pappa och blev gravid ganska fort. Vi fick ytterligare ett barn efter 1 år och 7 månader. Jag bestämde mig för att det här är min familj och det skulle jag lyckas med, vilket blev mer krävande än jag trodde. Jag levde under psykisk misshandel från barnens pappa i 15 år. När han var på dåligt humör talade han om för mig hur dålig mamma jag var. Jag blev tilltalad som fitta, hora och att inte lyssna på mig, den idioten. Ni behöver inte lyssna på er mamma kunde han säga till barnen, alla människor var dumma i huvudet som inte förstod honom. Han kunde kasta saker och ha sönder dom. Jag kände mig mer och mer misslyckad och han fick mer och mer makt över mig och barnen. Han hotade med att om jag skulle lämnade honom tar han sitt liv, eller tar barnen ifrån mig och flyttar med dem till sitt hemland. Jag stannade kvar och förlät honom, nästa dag skulle bli bra intalade jag mig själv.

En dag fick jag till mig i mitt inre:

  • Vad är kärlek för mig?
  • Hur vill jag bli behandlad?

Det var då min inre väldighet började byggas upp. När han var arg, ilsken och kastade saker, kallade mig för olika kränkande ord vände jag det mot honom. Han talade om sig själv! Därifrån byggde jag mitt liv i 5 år tills jag vågade lämna relationen och bestämde mig för att jag skulle söka hjälp när jag lämnade honom.

Han hotade att ta mitt liv när vår äldsta son var hemma, polisen kom och socialtjänsten kopplades in. Efter ett år blev det rättegång.

Jag sökte hjälp hos myndigheter, samtalskontakt för mig och barnen. Jag miste kontakten med mina barn under många år, han hade vänt barnen emot mig och de var arga för att jag anmält deras pappa. Myndigheterna lade över ansvaret på mina barn, vart de vill bo och om de vill ha hjälp. Barnen bar på mycket ilska, som beroende på att de inte mådde bra. De tackade nej till hjälp.

När jag var 39 år kom jag i kontakt med ett näringstillskott och gjorde en detox på cellnivå som förändrade min kropp och mitt liv, fick mer energi och kraft. Jag fick ökad kunskap om innehållet i det jag äter. Detta resulterade i att jag blev av med återkommande urinvägsinfektioner, huvudvärk, socker och saltberoende, uppblåst mage och pigmentfläckar. Jag orkade börja träna igen.

Energin jag hade som 19 åring hade kommit tillbaka.

När jag fyllde 40 år började jag meditera, gick på healing som gjorde att jag fick bort mer inre stress. Jag blev mer närvarande, fick ett inre lugn i mig själv och blev Reiki-helare. Började med yoga och fick ytterligare kunskap om näringens betydelse för en sönderstressad kropp.

Aldrig mer våld och aldrig mer stress i mitt liv.

Idag är min inre värdighet rikedomen till ett gott liv.

Jag är värd det bästa och värd snälla, omtänksamma människor runt omkring mig som lyfter upp mig och älskar mig för den jag är.

Min värdighet att säga ja och nej till vad jag vill och inte vill.

All min kunskap om mig, hälsa, mod, glädje, kärlek, inre kraft och glöd till mitt liv är jag oerhört tacksam för att jag tagit till mig och att jag vågade bygga upp mitt liv till den jag är idag.

Med min historia önskar jag ge dig ny kraft till att våga förändra ditt liv.

Vi är går tillsammans och vi behöver varandra för att växa och må bra.

 

Denna krönika är en del av projektet #UnderYtan initierat av Ariton Förlag.
När du möter någon på kryckor med gipsat ben vet du utan att personen behöver säga någonting att det finns saker som för denne kan vara utmanande. Många människor bär på sjukdomar, sorg, tankar och känslor som inte syns på ytan. Saker som gör att vardagen kan bli utmanande i relation till andra. När det som inte syns på ytan skapar förvirring, missförstånd, ilska, rädsla eller frustration för att det saknas kunskap eller förståelse. Under våren 2018 lyfter vi verkliga berättelser om det som inte syns på ytan.

Sharing is caring:

Gästkrönikör

CoachingGuiden bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial