Jesus, Banana Longboat och Uppståndelsen

Jesus, Banana Longboat och Uppståndelsen Påsken är över för denna gång. Men vilken funktion fyller den i dagens sekulariserade samhälle egentligen? Avlägsna släktingar föses ihop som boskap. Musten och vinet porlar och röken puffar upp från skorstenarna på de små svenska röda stugorna.

I själva verket är helgen oerhört tragisk. Jesus dog ju faktiskt. Men inte tror jag han offrades för våra synder heller. Inte alls. Utan han mördades helt enkelt av den ledande eliten som kände sig hotad av hans framfusiga anda. Punkt.

Annars betyder det ju i princip att jag kan gå ut och mörda någon, för att därefter traska direkt till prästen, eller be en bön om förlåtelse, och sedan är allt glömt. Nej, jag tror mer på handling och konsekvens. Och, varför inte låta vårt agerande bli en levande bön istället för att gå och ta nattvarden en gång om året?

Jag gick ur svenska kyrkan under mina sena tonår och blev dessutom vegetarian. Men inte hindu. Även om anledningen var att jag omöjligen kunde fortsätta tillhöra kristendomen där en sådan fundamental del som reinkarnation fattades.

Men innan jag gick ur kyrkan, gick jag med. Jag sa: ”Ja” till trosbekännelsen och bad ”Fader vår”.

Jag reste online casino dessutom en hel månad till Hastings i Herrens namn. På en konfirmationsresa. Och innan vi åkte dit, hade vi lektioner i ”Gudskunskap”. Prästen berättade om olika upptåg som den heliga Sonen varit ute på.

Gripande, men jag minns att jag tänkte: ”Högst troligt skrivet av människor”.

Väl i England blev vi inackorderade hos familjer. Peter och Pamela tror jag mina stackars värdar hette. Jag bodde där med en annan tjej hemifrån. Vi åkte varje dag röd dubbeldäckare längs med stranden till engelsklektionerna. Gick på Dallas hamburgerbar och åt favoritglassen: ”Banana Longboat”.

På dagarna pratade vi om Jesus. Prästen läste bibeltexter för oss och fick oss att fundera…djupt.

Om natten drog många av oss halsbloss med Marlboro Röd på piren. Mellan skratten och rytmen av Eurytmics i myllret av unga från hela Europa som förenades på dansgolvet i en hyllning till livet.

Vi skulle som en del av konfirmationen ha deltagit i ett visst antal gudstjänster för att bli ”godkända” Jesus anhängare.

Ett dilemma som jag haft under många år är dessvärre att jag kan börja fnittra hejdlös när man absolut inte så bör. Människor får liksom ett alldeles särskilt uttryck i ansiktet, när de är på väg att säga något otroligt allvarlig.

Kyrkan under påsk blev härmed ett stort projekt för mig att genomlida utan att brista ut i skratt då prästen talade om korsfästelsen. Kyrkbänkarna skakade flera rader framför mig där jag satt. Kanske var det min reptilhjärna som reagerade. En ren och skär överlevandsmekanism när saker blir för tunga att ta in. Så vem vet, om det hade varit jag som burit på korset genom Jerusalem, kanske jag gjort det med ett leende.

Prästen i predikstolen talade med inlevelse om hur Petrus kysste sin bästa vän och därmed förrådde honom. I någon trädgård var det tydligen?

När jag tio år senare själv besökte Jerusalem, vandrade jag ”Via Dolorosa”.  Det kändes verkligen som om något mäktigt ägt rum just där jag nu befann mig. Jag fortsatte ner längs de lutande kullerstensgatorna tills jag kom utanför murarna och in i Getsemane trädgård.

Där finns idag en kyrka. Den steg jag försiktigt in i. När jag kom ut, möttes jag av en karavan av utmattade kameler som väntade på att ta mig på tur.

Några dagar senare återvände jag hem till Tiberias och gick på en fest. Vi dansade på stranden, vid sjön där Jesus sägs ha vandrat på vågorna. Och tänk om han faktiskt gjorde det?

 

 

 

 

Sharing is caring:

Elisa Grusell

Upptäcktsresande empat med en passionerad konstnärssjäl och brinnande intresse för andlighet, andra kulturer och mänskliga rättigheter. Grundare till Swedish Down Town Consulting & Productions och MenaTidningen.se samt tidigare ordförande för svenska föreningen för andningspedagoger och delägare av filmbolag. Har skrivit flera filmmanus och producerat dokumentärfilm; utvecklat lärande spel samt lett projekt för utsatta ungdomar och internationella seminarier inom personlig utveckling.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial