Sitter Jante i ryggmärgen?

Av Christina Knutsson

Tomas GunnarssonMitt långa samtal med Tomas Gunnarsson, författare till den hyllade boken Att överlista Jante med underrubriken Om konsten att lyfta sig själv och andra, gav mig många nya insikter om såväl mitt eget beteende som andras. Insikter som väckte nya tankar om vilka irrvägar vi människor ibland omedvetet väljer när vi hukar under Jante-lagen. Omedvetet p g a den kultur vi lever i som fortfarande till stor del präglas av Jante och som vi inte lärt oss ifrågasätta. Ännu.  Som Tomas själv uttrycker det  ”Jantementaliteten är fortfarande djupt rotad i den svenska folksjälen”.

Tomas Gunnarsson är utbildad inom psykosyntes med organisatorisk och terapeutisk inriktning. Han har även erfarenhet av såväl ledarskap och som entreprenör. En bakgrund som ger boken och hans budskap både djup och bredd.  Men, säger Tomas, jag ville skriva en bok med ett enkelt uttryckssätt. Det ä viktigt för mig att nå ut med budskapet och då är språket och hur du väljer att formulera dig, avgörande för om du når fram.  

Varför en bok om Jante? Är vi inte tillräckligt medvetna om hans existens och vad han står för? Nej, säger Tomas, vi är inte det.  Vi vet att Jante står för ”du duger inte” men vi är inte medvetna om i hur hög grad den påverkar vår vardag. Vårt sätt att tänka, prata, agera och interagera. I min verksamhet som samtalsterapeut och coach, fortsätter Tomas, har jag upptäckt att den underliggande känslan bakom mina klienters problem ofta är känslan av att inte riktigt duga, en känsla som förminskar oss som människor. När det mönstret blev allt tydligare väcktes tanken på en bok som på ett enkelt sätt kunde ge en förklaring till fenomenet.

För att vara säker på att mönstret han upptäckt i sitt arbete inte enbart var något han sett, pratade han med ett antal psykoterapeuter och coacher om vad de trodde var den vanligaste anledningen till att deras klienter sökte deras hjälp. Svaret han fick bekräftade hans tes – klienterna kände i stor utsträckning att de inte riktigt dög som de var. Det stämde, säger Tomas, väl överens med mina erfarenheter. Människor som känner att de inte riktigt duger som de är, hamnar ofta i psykisk ohälsa.

Jantelagen som fenomen föddes inte när den danske författaren och diktaren Aksel Sandemo 1933 skapade jantelagens teser i sin roman ”En flykting korsar sitt spår”. Han satte dock fingret på fenomenet och gav det ett namn. Tomas Gunnarsson skriver i sin bok att vi svenskar verkar ligga främst i världen på att lyda under jantelagens piska. Jag frågar honom om vad han tror är anledningen till det.  För att förstå det måste vi blicka flera hundra år tillbaka i vår historia, svarar Tomas. Vår kultur vilar på en grund av att individen underkastar sig en överordnad gemenskap.  Från 1600-talets brukssamhälle när arbetarna stod under brukspatrons sociala omvårdnad som byggde på hans regler till 1800-talets kollektiva bondesamhälle där det viktigaste var att inte sticka ut, du var bara någon som en del av kollektivet förklarar Tomas.  Folkrörelserna på 1800-talet kom också att spela stor roll för kollektivets betydelse, fortsätter han.  När sedan folkhemmet under 1930-talet började byggas var det med syftet att ersätta klassamhället med ett mer jämlikt och solidariskt samhälle.  På bekostnad av individen dock. ”Folkhemmet kräver likriktning” hävdade Per-Albin Hansson i ett berömt riksdagstal.

Men hur kan Jante fortfarande vara så livskraftig i dagens samhälle, frågar jag. Vårt samhälle har självklart förändrats, svarar Tomas, men vår folkmentalitet hänger inte med i samma takt. Det är vad etnologiprofessor Åke Daun kallar en ”seg kultur”, fortsätter han. Kulturen ärvs från generation till generation. Men jag tror att bara vi blir medvetna om arvet av att förminska oss själva och vår omgivning, har vi tagit första steget mot att överlista Jante. Jag är övertygad om, säger Tomas, att vi genom att bli medvetna har det första verktyget i vår hand.

Till sist vill jag veta om han tror som jag, att Jantelagen slår hårdare mot kvinnor än män. Ja, svarar han, det kan vara så. I vår kultur har kvinnor varit mer omhändertagande och sett till andras behov före sina egna. Kvinnor har stått för det vi brukar kalla mjuka värden. Männen har historiskt sett inte behövt vara till lags i samma utsträckning.  Så sett i backspegeln, fortsätter Tomas, har Jante drabbat kvinnor hårdare. Och gör kanske än idag.

Slutligen vill Tomas poängtera att boken inte är skriven som en quick fix, som han säger är ansvarslöst och respektlöst att saluföra den som. Han vill helt enkelt att vi ska bli medvetna om hur Jante påverkar oss och hur vi kan ta första steget mot att frigöra oss. Till gagn för oss själva och vår omgivning. För som han säger avslutningsvis, det jag gör för mig själv gör jag också för mina medmänniskor.

 

 

 

Sharing is caring:

Gästkrönikör

CoachingGuiden bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial