Vem kan segla

Av Annika McClintock
Foto: Marit Lasson

Sedan 1991 arbetar jag som frilansjournalist och författare med Lund som bas. Min inriktning har varit kultur, kvinnor och hälsa. I mitten av 1990-talet gick jag en kurs i Mental träning och personlig utveckling för Lars – Eric Uneståhl. Jag har haft ovärderlig nytta av dessa kunskaper, både i mitt arbete och privat, framför allt när jag varit svårt sjuk. Därför blev jag så inspirerad av att medverka i boken om målsättning.

”Vem kan segla förutan vind” lyder texten i den kända folkvisan. Utan att vara någon expert på segling ställer jag mig frågan Vem kan segla förutan navigation. Om jag förstått saken rätt är det otroligt viktigt att ta ut ett mål och vägen dit när man seglar. Finns det några grund, kobbar eller skär som man måste undvika? Under resans gång kan det sen dyka upp oväntade saker, som regn och storm, vilket gör att den utstakade kursen måste ändras.

På samma sätt fungerar det i verkliga livet när vi sätter mål. Ibland måste slutmålet ändras och då gäller det att vara flexibel, så man inte upplever det som ett misslyckande. Ordet misslyckande tycker jag ska bytas ut mot misstag. Vi gör alla misstag och det är genom dem som vi får erfarenheter och utvecklas. Ofta hägrar slutmålet långt bort och då är det viktigt att även sätta upp delmål. Det är en upplyftande och stärkande känsla när man nått sitt delmål och samtidigt kan man passa på att stämma av om man är på rätt väg.

När målen väl är bestämda är det dags att börja sin mentala träning genom att komma ner i ett alternativt medvetandetillstånd för att påverka sina sinnen och det undermedvetna. Hur gör man det? Genom avspänning.

Avspänning

  • Kan genomföras både sittande och liggande.

Sittande avspänning kan utföras var som helst. Ha fötterna i golvet, händerna i knäet och rak rygg för att underlätta andningen. Det här kan du till exempel använda när du sitter i tandläkarens väntrum och kanske känner oro inför behandlingen. Vid liggande avspänning har du armarna längs med sidorna och handflatorna upp mot taket. Korsa inte benen, utan låt fötterna falla åt sidan.

  • Lugn omgivning

Stäng av mobilen och förklara för familjen vad du gör, så de förstår att din träning är viktig. Låt gärna familjemedlemmarna vara med och träna. Alla har glädje och nytta av att ha avslappningsteknik i sin verktygslåda.

  • Träna regelbundet!

Detta är mycket viktigt. För att nå resultat krävs det övning, precis som vid fysisk träning. Gör det helst till en daglig rutin, som inte behöver ta mer än en kvart.

När du sitter eller ligger bekvämt börjar du med att knyta handen, som en trigger till kropp och sinnen att det är dags att koppla av. Vid muskulär avspänning spänns musklerna när man håller andan, för att sen koppla av vid utandning. Kroppens olika muskler spänns i tur och ordning från huvud till tå och följs av avspänning. Pannan rynkas, för att sen slätas ut vid utandning. Käkarna bits ihop och slappnar sen av, axlarna spänns och dras upp till öronen för att sen sjunka ner, och så vidare med resten av kroppen. Andningen är det centrala vid avspänningsträning, då djupandning lugnar det centrala nervsystemet.

Det finns utmärkta avspänningsövningar på internet, som är helt gratis. Även vårdguiden www.1177.se har övningar på ljudfil. För den som inte har dator finns det bra cd-skivor att köpa.

Visualisering är föreställningsträning, där man tränar upp sin förmåga att se inre bilder, till exempel de mål du vill uppnå. Under djup avspänning använder du alla sinnen för att skapa dina målbilder. Om ditt mål är att stå framför en stor grupp människor och hålla tal, ska du visualisera hur det ser ut i rummet, vad du har på dig, hur det luktar, hur din röst hörs och hur du känner dig. När du väl håller talet i verkligheten vet kropp och sinne hur den ska göra. Efter mycket träning, förstås.

Ovanstående tekniker är synnerligen användbara även i vardagssituationer. Många av oss lever i dag med hög grundspänning för att vi utsätts för någon form av negativ stress. Stressen kan påverka det stora försvarssystemet, så att det ständigt är igång. Detta sliter hårt på kroppen och kan ge både fysiska och psykiska effekter. De fysiska kan vara huvudvärk, stick i hjärttrakten, värk i axlar och rygg, magbesvär, illamående, yrsel, hudproblem, för stort eller för litet matintag.

De psykiska effekterna kan vara att man oroar sig för saker, känner sig nervös, blir lätt arg eller ledsen (kanske utan att visa det), blir glömsk, är överdrivet självkritisk, har koncentrationssvårigheter och sömnproblem, gnisslar tänder, blir lättirriterad eller lätt problemfixerad.

Vid för hög grundspänning behövs det väldigt lite för att droppen ska rinna över bägaren. Är grundspänningen låg finns det däremot gott om utrymme innan bägaren rinner över och vi orkar med mer, både fysiskt och psykiskt.

 

I december lanserar Ariton Förlag boken ”Över mållinjen”, en antologi där 20 kvinnor delar med sig av sina erfarenheter om målsättning. Annika McClintock medverkar med kapitlet ”Det röda siden bandet”.

Sharing is caring:

Gästkrönikör

CoachingGuiden bjuder regelbundet in gästkrönikörer som delar med sig av sin kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial